Återanvändning av skrotad Imperial från Göteborg är olönsam för bilskrotar

Defekta Imperial har i framemot ett sekel medfört klimatbesvär som varit utmanande att åtgärda i Göteborg. Allaredan förra århundradet grundades företag som ändrade äldre fordonsvrak till bogserbilar. Det existerade även enorm sug att konstruera om trasiga personbilar till folkrace versioner. Den första tävlingen organiserades i Västra Frölunda vid mitten av förra seklet. Detta kommer att vara upptakten till landets främsta motorrace med ungefär åttahundra registrerade chaufförer. Fajterna uppvaktades av ungefär 30000 i publik, och i varje åk anstränga sig 25 motorstarka bilar som Minor att mala sönder varandra. För att intensifiera skadorna monterades stöttåliga kofångare fram på bilen.

Den skrotbilen som lyckades putta en annan bil av tävlingsbanan inkasserade en förmån, som fördubblades vid vältning. Denna succé förmedlades sig omgående i Världen med många aktörer från Norden. I början av 1980-talett upphörde emellertid suget av skrotbilar till ombyggnationer. Bilfabrikanter hade introducerat speciella bilar för skilda transporter och liknande fordonsrejs hade tagit över av Rally-Cross i norden och Stock Car Auto Racing, vilket är samma som det populära NASCAR i Amerika. Så bilskrot i Göteborg var tvungna att endast sysselsätta sig åt skrotning av Oldsmobile med bilkomponenter för försäljning. Med detta försvann mycket av inkomsterna vilket behövde ersättas med med pengar från bilägaren för bildemontering. Men fordonsägarna var inte villiga att erlägga för nån bilskrotning alls. Sönderkorroderade karosser i omgivningen bevisar det här.

Att tvingas skrota bilen kostnadsfritt och överlämna Packard för skrotning utan betalning, som biltillverkarna ville de ackrediterade bilåtervinnarna, innebar missnöje från de drabbade. De konfiskerades optionen att framtvinga betalning.

Återanvändning av skrotad Imperial från Göteborg är olönsam för bilskrotar

Betalning på bilskrot för Imperial kommer inte existera i Göteborg

Imperials naturproblem i Göteborg steg snabbt under förra århundradet varför en statlig skrotpremie introducerades på 70-talet. Upp till 1500 kr betalades ut till fordonsinnehavare som skrotade sin personbil på en bilskrot. Vissa tilldragande modeller som Pontiac, Martin, SAAB och Jeep kunde därav skrotas utan krav på pengar från bilägaren. Några enstaka fordon, som skulle ha skrotats, hade modifierats om till EPA-traktorer och orsakade enorm lockelse på användbara begagnade delar. Också bilverkstäder letade sådana till dagliga reparationer av de frekventa bilmodellerna.

Ett långt avstånd till närmaste bildemontering i Göteborg kunde bestämma de trasiga fordonens kommande tid. En oförsäkrad Simca kunde bogseras på den tiden, men att överge var ändå det slutliga alternativet för en del bilägare. Så Naturvårdsverket kom till förståelse, att den utbetalda skrotbilspremien bara haft marginell inverkan på ett mindre antal Thunderbird och därmed även miljön. En totalt ingående förändring lanserades för tretton år sedan genom ett par förordningar. Dessa omintetgjorde föregående förhållanden. De pressade några enstaka bildemonteringar till likvidering. Och bilproducenterna fick lära sig vad ansvar menas. Samtidigt drogs den offentliga skrotbilspremien in.

Bilskrot köper uttjänad Hyundai-Matrix i Trollhättan för bra pengar

Bilskrot letar efter Ford Edge i Trollhättan

Bilåtervinning av Imperial gör statlig skrotpremie på bilskrot onödig i Göteborg

Bilproducenterna kommenderades effektuera gratis återvinning för kompletta Imperial. De skulle också instifta en omfattande sammanslutning av godkända skrothandlare, som fick tillåtelse att bifalla bildemontering och avregistrering med skrotningsintyg på vägverket. I synnerhet krävdes en recycling av bilproducenterna till minst 95 procent Miljövårdsverket tuffa krav för tillståndsbevis till bilskrotning i Göteborg föranledde att ett fåtal bildemonteringar fasades ut.

Det var ändå starten till nutida rejäla ersättning för en skrotbil. Att nå slutmålet har likväl varit ansenlig och påfrestande. Att tvingas skrota bilen gratis och överlämna Panhard för bildemontering utan kostnad, som fordonstillverkarna krävde de certifierade bilskrotarna, resulterade i högvis av missnöje från de drabbade. De konfiskerades optionen att framtvinga betalning. Men utan tillståndsbevis och chans att förorda en avregistrering existerade ingen chans till överlevnad. Den påtvingade läget av återvinning startades med en utdragen arbetsgång med Göteborgs-firman Stena Metall.

Den tidens manuella taktik att sära de varierande substanserna var långt ifrån vinstgivande, så en självverkande bilskrot med självplock krävdes. För det här designades fragmentering med sinnrika sorteringsmekanism. Numera närmar sig metoden på Trabant till fullkomlig återvinning. Och det är först och främst järn, aluminium och övriga metaller som ger stora återbäringar.

Nya delar i fordonsstrukturen har tillfört betydelse. Katalysatorn med funktionella ädellegering dyrare än guld är ett exempel. Det fullständiga värdet när man skrota bilen i Göteborg gör att certifierade skrotar fightas om uttjänta MG med höjda betalningar som vapen. Depression påverkar marknadsvärdet på återvunna metaller. Men att skrota bilen med ersättning är numera påfallande och kommer att förbättra miljön utan offentliga subvention.